Dethleffs KG grundläggs. Verksamhetsområdet är framställning och försäljning av piskor.
Utvidgade man med ytterligare en fabrik, men produktionen var fortfarande begränsad till piskor.
Utvidgade man spektrat till att även omfatta skidstavar.
Den dagliga ledningen övertogs av Arist Dethleffs som otvivelaktigt är en av de tyska pionjärerna inom husvagnsproduktion. Han började bygga en husvagn hemma i sitt garage 1930 som blev klar 1931. Detta för att kunna ta med sin fru, konstnärinnan, Friedel Dethleffs – Edelmann, på sina resor. Han startade därefter produktion efter beställning i begränsat antal som såldes i hans närmaste bekantskapskrets.
Produktionsavdelningen på ”Dethleffs Wohnautobau” anställer redan 6 fasta medarbetare.
Introducerades modellen Globetrotter.
Under andra världskriget producerade man ett litet antal stabsvagnar, samt möbler.
Efter kriget, 1945, fortsatte man med möbelproduktion.
Husvagnsproduktionen återupptogs.
Husvagn – delen i koncernen slogs ihop med firmans övriga produkter, piskor och skidstavar.
Man tilldelades guldmedalj vid utställningen i Luxemburg för modellen Tourist. En motsvarande utmärkelse mottog de också vid en mässa i Paris.
Dethleffs lanserade modellen Camper, en modell med höj – och sänkbart tak, där den nedersta delen av karossen och taket var fast, där emellan var vagnen utrustad med väggar i tältduk. Egenvikten var endast 165 kilo och priset 1 600 DMark. Vagnarna från den här tiden karaktäriserades av att de hade höj – och sänkbart tak. Den populäraste modellen vid den här tiden var Tourist, med en längd på 3.15 meter.
Serietillverkningen börjar och Dethleffs tar emot fler internationella utmärkelser för konstruktion och kvalitet. Produktionen av piskor lades delvis ner.
Produktionen av piskor avslutades helt och man koncentrerade sig enbart på husvagnar och skidstavar. Ny version detta år var modellen Nomad på 3,7 meter och med en egenvikt på 490 kilo. Denna karaktäriserades till det yttre av en bågformad front med två fönster i den övre delen
Var under hösten en av 17 producenter som deltog på bilutställningen IAA i Frankfurt.
Presenteras modellen Tourist även i en utgåva med fast tak. Ny var också modellen Globetrotter på 4,2 meter där enbart den bakre delen av taket var sänkbart. Priset för den var 11 000 D mark.
Modellutbudet utökades med Nomad 400 till ett pris av 7 950 DMark. Modellen Beduin hade detta år en längd på 3,55 meter och en bredd på 1,75 meter. Egenvikten uppgick till 390 kilo och priset för den var 5 200 DMark. Utvändigt var vagnen klädd med trä, i något man kallade finsk björk. Den enda modellen som serietillverkades var Camper.
Ny modell var Vagabond, som hade den runda fronten, men saknade sänkbart tak.
Export till Sverige startade. Man presenterade också modellen Senior som var en vagn på 5,1 meter med två entrédörrar på höger sida och ett omfattande utrustningspaket.
I Sverige satsades det på modellen Nomad på 4 meter som då kostade 14 190 SEK. Antal anställda hade utökats till 60 personer.
Til 1967 gikk man helt bort fra hevetaket på samtlige modeller, men man beholdt fortsatt sitt ”sportslige” preg. Vognene fra Dethleffs på denne tiden var relativt enkle, uten noen spesiell luksus, men den relativt høye prisen skyldtes i stedet av høyverdige materialer og grundig produksjon.
På slutet av 60-talet drabbades Arist Dethleffs av sjukdom och drog sig ur firman, som den 15 januari 1970 såldes till Thrun-Eicher gruppen. Thrun hade en andel på 2/3 delar och Eicher 1/3 del. Årsproduktionen var då ca 400 enheter och under perioden 1931 – 1970 tillverkades totalt 6 837 vagnar.
Lade helt ned produktionen av skidstavar och året efter dubblades såväl produktionen som omsättningen och försäljningen.
Dethleffs bygger en ny fabrik i utkanten av byn Isny. Det 12 000 m2 stora produktionsområdet och den moderna administrationsbyggnaden blev arbetsplats för 235 medarbetare.
Man firade att man sedan övertagandet 1970 hade producerat lika många vagnar, i överkant av 6 000 stycken, som man hade gjort under de 40 åren tidigare. Man tilldelades en guldmedalj vid en utställning i Florens.
Det byggdes 4 700 husvagnar och omsättningen steg till runt 40 miljoner DMark. Man ökade också satsningen på export och till Norge blev vagnarna först importerade av firman Globe Caravans och efter dennes konkurs firman IFAS i Eidsvoll.
Visades en helintegrerad husbil där man på ett Mercedes L 508 DG chassis hade placerat en husvagn med en lite omgjord inredning. Bak fanns två enkelsängar och längs vänster yttervägg, mitt i bilen, en rundsittgrupp. Priset var 69 000 DMark. Antal anställda hade kommit upp i 600 personer, fördelade på tre produktionslokaler.
Produktionen hade ökat till 8 000 vagnar.
Det gjordes en stor satsning på grundläggaren av Dethleffs Wohnwagenwerke, Arist Dethleffs. Man firade nämligen 50 års jubileum under beteckningen ”50 Jahre Dethleffs Caravans – 50 Jahre Caravans in Deutschland”. Av den anledningen tilldelades Arist ”Bundesverdienstkreuz”. Koncernen blev en del i Hymer gruppen under beteckningen ”CMC”, vilket var en förkortning för ”Caravan- und Motor-Caravan-Verwaltungs-OHG”. Man skulle behålla sin självständighet, men samarbeta inom områden som forskning och service.
På Caravan-Salon I Essen hösten 1980 presenterade man modellen Zet som var en framtidsvision av hur camping kunde tänkas bli runt år 2000. Som ny försäljnings – och marknadschef anställdes Herbert G. Gomille. I samband med jordbävningskatastrofen i Södra Italien 1981 sände Dethleffs husvagnar med tåg till katastrofområdet för att där kunna användas som tillfälligt boende.
Ordinarie produktion av husbilar startades, med beteckningen Pirat, byggd på Transit och Fiat chassis. Produktionsantalet första året uppgick till 39 bilar.
Totalt producerades säsongen 1983/84 6 000 enheter och man intog en 4: e placering på den tyska försäljningsstatistiken. Utöver det kunde man också glädja sig över att verksamheten åter igen visade ett överskott.
Man visade upp husbilen Globetrotter CD som utmärkte sig med sin speciella design. Man använde sig i stor grad av konstmateriel för att få en mjukare kaross. Importansvaret för den norska marknaden övertogs av den fleråriga kämpen inom norsk husvagnsbransch, Arne Chr Knudsen med sin firma, Norack A/S.
Mannen som hade lett Dethleffs under nio år, Herbert G. Gomille valde att lämna företaget och till ny ledare utsågs Erich Reichart som de senaste 17 åren hade varit chef för inköpsavdelningen. Han hade varit anställd i firman sedan 1964.
På vintern firade man ett aldrig så stort jubileum. Den 13 februari fyllde nämligen husvagns- pionjären Arist Dethleff 80 år. Man investerade i nya produktions- och lagerlokaler. Sistnämnda hade en dimension på 50×90 meter och en höjd på 9 meter, något som ökade lagerkapaciteten med 40 procent. Omsättningen för räkenskapsåret 1987/88 steg med 8 procent till 130 miljoner DMark. Totalt producerades 8300 husvagnar och 1250 husbilar. Antalet anställda steg under den här perioden med 30 personer och låg därmed på omkring 600 personer.
Modellåret 1987/88 hade Dethleffs ökat sin export med 11 procent, på en marknad där den tyske husvagnsexporten hade minskat med totalt 11 procent. I Europa steg försäljningen den här säsongen med tre procent och det var bara marknaderna i Frankrike, Danmark och Norge som visade nedåtgående. Totalt uppgick exportandelen hos Dethleffs till 49 procent av produktionen.
Dethleffs kunde se tillbaka på en lyckad säsong 1988/89. Huvudsakligen var det husbilarna som stod för ökningen och här kunde man notera en produktionsökning från 1250 till 1800 enheter, något som gav en ökning på hela 44 procent. För vagnarnas vidkommande sjönk produktionen från 7 700 till 7 660 stycken. Omsättningen steg med 19 procent till 150 miljoner DMark.
Dethleffs kunde också se tillbaka på en positiv säsong 1989/90. Koncernens omsättning ökade med 45 miljoner DMark, eller 22 procent, till 195 miljoner. Av vagnarna exporterades varannan, medan var fjärde husbil exporterades. Säsongen 1989/90 steg husbilsförsäljningen med 33 procent.
Hos Dethleffs hade man all anledning att vara nöjd med säsongen 1990/91. Man klarade att öka omsättningen med 13 procent, från 195 miljoner till 220 miljoner DMark. Antalet producerade enheter steg med ca 10 procent, till totalt 11 300, fördelade på 8 350 husvagnar och 2 950 husbilar. Husbilarnas produktionsökning låg på 18 procent medan husvagnarnas låg på 7 procent.
Man stoppade inte pengarna i madrassen utan mycket av förtjänsten investerades i en ny montagehall på runt 6000 kvadratmeter, till en kostnad på 10,5 miljoner DMark.
1991 kunde man fira att husbil nr. 10 000 producerades. Jubileumsbilen var en I 532 baserad på Fiat Ducato.
På sensommaren anställdes en ny informationschef på Dethleffs. Valet hade fallit på den då 35 år gamla Ernst Büttner som var utbildad journalist och tidigare varit anställd på ett skidmagasin.
Marknadschefen Peter Bajak slutar för en liknande tjänst hos Bürstner, han efterträddes av Klaus Manzke, då 44 år och tidigare anställd på Kienzle och Daimler-Benz AG. Hos Dethleffs var man mycket nöjd med säsongen 1992/93. Omsättningen sjönk från 251 miljoner DMark till 202 miljoner, något som huvudsakligen skyldes på tillbakagången på husbilsmarknaden. Här producerades sista säsongen lite drygt 2 000 enheter mot 3 000 säsongen innan. På husvagnssidan var produktionssiffrorna oförändrade. Man tog i bruk en ny montagehall, så den samlade produktionsarealen var nu uppe på 225 300 kvm. Antalet anställda uppgick till 730 personer tillverkade 2 015 husbilar och 8 005 husvagnar med en samlad omsättning på 202 miljoner DMark.
Som ett resultat av den nya marknadschefens filosofi hade man 1994 infört något man på ”tyska” benämnde Corporate Identity. Runt årsskiftet 93/94 lämnade också den ena i ledarduon, Erich Reichart Dethleffs. Han hade suttit ensam i ledningen under 1987-89, därefter tillsammans med Dieter Riegel, som nu ensam skulle leda firman. Från den 1 september 1994 genomförde man en rad organisatoriska ändringar. Ralf Aubele, som tidigare hade varit ledare av det man kallade marknadssegment 1 fick nu även ansvaret för den totala organiseringen av försäljningsavdelningen. Thomas Fritz, som tidigare hade varit personalchef och presstalesman fick även ansvaret för marknadsavdelningen. För att undgå att den förväntade nedgången på marknaden skulle medföra uppsägningar av anställda införde ledningen en rad olika åtgärder som skulle medverka till en kostnadsreduktion. Man införde en mer flexibel arbetsordning, beräknad till mellan 32 och 40 timmar i veckan. Den direkta utbetalningen av eventuell övertidsarbete skulle försvinna och istället placeras på ett konto och utbetalas i samband med jul- och semesterlönerna. Mottot för dessa åtgärder var ”mindre lön, fler arbetsplatser”, och man hoppades att på detta sätt kunna förhindra en eventuell uppsägning av intill hundra anställda. Åtgärderna godtogs av de anställda. I Sverige medförde den stadiga nedgången i försäljningen att man valde att ändra på organisationsformen. Robert Gigenack som hade lett satsningen i Sverige avgick den 1 september 1994 och i stället skulle kontakten med fabriken ske via en eller eventuellt flera återförsäljare.
Codat AB Kinna som nyligen hade ingått ett avtal om import av Dethleffs husbilar gick i konkurs den 16 januari 1995. Firman fortsatte dock under beteckningen Codat Husbilar AB och skulle huvudsakligen enbart befatta sig med omsättning av begagnade husbilar tillsammans med import av ett begränsat antal Dethleffs bilar.
Från 1 januari, 1995 utvidgades ledningen i Dethleffs koncernen med den då 39 åriga Peter Altmayer. Han skulle ha ansvar för finans och ekonomi samt organisation och personalutveckling. Altmayer var utbildad vid den tekniska högskolan i Karlsruhe och var innan han kom till Dethleffs anställd i ledningen på en textilfirma. Den tidigare ledaren av Dethleffs, Dieter Riegel, skulle från och med nu ha ansvaret för försäljning, marknad, produktion och teknik. I samband med husvagnsutställningen i Düsseldorf hösten 1994 gick man ut med att alla produkter från Dethleffs skulle få en sexårig täthetgaranti.
Ledningen i firman blev på våren utökad med Ralf Aubele som var marknadschef och Wolfgang Sagstetter som var chef för logistik. Samtidigt lämnade Thomas Fritz koncernen, där han hade varit personalchef, för att i stället bli toppchef på TC. Antalet återförsäljare på Europabasis uppgick till över 260 1997Dethleffs produktion uppgick säsongen 1996/97 till 5 683 enheter och omsättningen till 158 miljoner DMark.
Omsättningen ökade 1997/98 med 4 procent till 165 miljoner DMark. Thomas Fritz kom tillbaka och övertog 1 januari ledningen för marknadsföring och drift vid Dethleffs koncern. Ledningen för Dethleffs koncern bestod efter Fritz återkomst av Peter Altmayer (produktion) och Dieter Riegel (utveckling och inköp samt information).Dethleffs blev efter en process som hade pågått i runt ett år certifierat efter kvalitetsnormerna fastställt i DIN ISO 9001. Man började utgivningen av Dethleffs-Magasin, med beteckningen Friends och första upplagan trycktes i 50 000 ex. Hösten 1997, på husvagnsutställningen på Rai i Amsterdam blev Knaus Südwind 450 utsedd till ”Årets Caravan 1998” och vann samtidigt sin prisgrupp. Dethleffs hade en bra säsong 1997/98 då omsättningen steg med 4 procent till 165 miljoner DMark. Man planerade för den innevarande säsongen att nyanställa 50 nya medarbetare.
Dethleffs presenterade i Düsseldorf sin designstudie Aero-Tourist. I samband med utställningen CMT i Stuttgart hade designbyrån IDC från Pforzheim gjort en vidareutveckling av produkten, med stort lastrum i fronten och en form av uppblåsbart bakparti som ger en viss verandaeffekt i sittgruppen. 160 förare av husbilar deltog på en körkurs arrangerad av Dethleffs. Stora delar av toppledningen i Dethleffskoncernen ställde också upp för att få ytterligare tips till förbättringar av produkterna. I Tyskland gick det i november/december en serie TV-program, i regi av ARD, som hade som mål att samla in pengar till krigsdrabbade områden i Kosovo och jordbävningsdrabbade Turkiet och Taiwan. Det hela gjordes i regi av Unicef och det var också möjligt att vinna fina priser. Förstapris var en Dethleffs husbil A 5836 skänkt som gåva till Unicef av Dethleffskoncernen. Dethleffs kunde för 1999 notera en omsättningsökning på 12,9 procent till överkant av 250 miljoner DMark. För innevarande säsong räknar man med en produktion på 2 600 husbilar och man har anställt 40 nya medarbetare så att man nu är uppe i 549 anställda.
Dethleffs skänkte en husvagn till Påven. Vagnen skall placeras vid en italiensk flyktingmottagning. Dethleffs har även skänkt en husbil från Premium Class som lotterivinst i samband med en TV – auktion där intäkterna går till FN, där man totalt samlade in 1,1 miljoner DMark. Invigning av en ny produktionshall på 1650 kvm, där man skulle producera modellerna i Premium Class serien. Man anställde också 30 nya medarbetare. Dethleffs AG utpekades som en av 10 finalister i en tävling anordnad av BG bank och tidningen Die Woche, som riktade sig till mellanstora tyska företag. Totalt nominerades 258 firmor. Omsättningen ökade 1999/2000 med 23,3 % till 266 miljoner DMark. På vagnssidan kom man 2: a i försäljningsstatistiken i Österrike och Nederländerna, medan Finland, Sverige och Norge låg på topp när det gällde husbilar. Produktionen av vagnar ökade med 12 % till 6 200 enheter medan husbilarna ökade med 23,9 % till 2 700 stycken.
Dethleffs prototypvagn Aero Tourist blev totalskadad vid en brand hos en holländsk försäljare. Detta orsakade emellertid inga förseningar i utvecklingen av modellen fram till serieproduktion. En egen sida på Internet skapades.Dethleffs kunde notera en omsättningsökning på 19,2 % TILL 264 MILJONER DMark. Husbilssidan ökade med 23 % från 2153 till 2648 enheter. På vagnssidan ökade avsättningen med 15,4 procent till 6 340 stycken. 14 december, 2000 kunde Dethleffs rulla ut husbil nummer 30 000 från fabriken i Isny. Jubileumsmodellen blev en Esprit I 5830. 2001Säsongen 2000/2001 förväntade man på husbilssidan ytterligare en ökning på 23 procent till 3060 enheter, något som är maximal produktionskapacitet. De sista två åren har man investerat för ytterligare 11,4 miljoner mark i produktionsanläggningarna och man har planerat investeringar på ytterligare 12 miljoner. Antalet anställda har ökat från 509 personer för ett år sedan till 630 detta år.Till årets Husvagn i Holland utsågs Dethleffs Aero Tourist. Man investerade 7 miljoner DMark i en ny produktionshall och disponerade därmed en bebyggd areal på 28 500 kvm.Ytterligare en husvagn donerades till Påven Paul II. Även den öronmärktes att gå som förstahjälpenstation i katastrofområden. Den första skänktes av Vatikanstaten till insats i Kosovo. Säsongen 2000/2001 blev omsättningen 310 miljoner DMark, en ökning på 17,4 % från året innan, då den låg på 264 miljoner. Totalt sålde man 3490 husbilar, mot året innan 2648, en ökning på 7,6 %. Antalet anställda har under loppet av året stigit från 630 till 707.
Den 30 juni lämnade Dieter Riegel chefsstolen i koncernen och gick i pension. Som efterföljare anställdes Michael Tregner, som hade varit anställd sedan oktober 2001 och skulle sitta i ledningen tillsammans med Thomas Fritz. Svenska Provia Mobil i Helsingborg utpekades som importör av Dethleffs husbilar i Sverige. Den tyska husvagnsklubben, Deutsche Camping Club, tilldelade Dethleffs ett säkerhetspris för alkovmodellen Advantage 5421.Dethleffs gjorde sin delkatalog tillgänglig via Internet. Siffrorna visade att produktionen av husbilar säsongen 2001/02 sjönk från 3440 till 3103 enheter. På vagnssidan var nedgången nästan 20 %, till 4710 enheter. Följaktligen gick också omsättningen ned lite, 10 % till 146 miljoner Euro.
Michael Tegner lämnar sin plats den 31 augusti.
Man inleder ett samarbete med Internetauktionsfirman Ebay, där man presenterade husvagnismens breda användningsområden och började sälja lite med speciella Dethleffsprodukter. Utöver det donerade man några vagnar som såldes och intäkterna gick till Karlheins Böhms hjälporganisation ”Menschen für Menschen”.Säsongen 2002/2009 ökade omsättningen 10 procent till 161 miljoner Euro. Produktionen av husbilar steg med 8 procent till 3350 enheter, medan produktionen av husvagnar ökade med 7 procent till 5185. Antalet anställda utökades med 5 procent till 670 personer.
