När järnridån föll för cirka 20 år sedan, och de baltiska staterna blev självständiga 1991, var det inte tillrättalagt för camping i de länderna. Camping fanns, men fungerade mer som ett scoutläger.
Klicka för större bild Mycket har skrivits om Baltikum de senaste åren och det har väckt nyfikenheten hos många. Kultur och historia är det som är av störst intresse. Alla de tre baltiska staterna har en orolig historia bakom sig där de omkringliggande grannstaterna har uppträtt direkt ovänligt. Men gemensamt för de tre var att Sovjet drog sig ur och gav Estland, Lettland och Litauen självständighet 1920. Litauen togs dock snabbt igen av Polen och hade en orolig period under mellankrigstiden. År 1940 ockuperades alla tre stater av Sovjet och av erfarenhet från tidigare blev det hårda tider åter igen. Som många vet kämpade sig tyskarna norrut och ockuperade områdena. De sågs som befriare och deras ankomst fick en positiv mottagning. Men det varade inte länge. Åter igen intog Sovjet länderna och blev kvar fram till 1991. Allt det som invånarna har behövt gå igenom under åren är en plågsam historia, därför kan ockupationsmuseet i både Tallin och Riga rekommenderas å det starkaste.
Klicka för större bild ResanUndertecknad med familj gjorde följande resa sommaren 2009: Stockholm, färja till Turku i Finland och sedan färja från Helsingfors över till Tallin. Därifrån gick turen via Hapsalu vid kusten och söderut till Tartu. Vidare via insjön Pihka Järv vid gränsen till Ryssland och söderut till Lettland, och så västerut till Riga. Här går sedan en färja tillbaka till Stockholm. Turen är på cirka 2250 km och man bör räkna med att den tar tre veckor. Rederiet Tallink användes båda vägar och beställningen av biljetter kan göras på Internet. Planen var att resa från Helsingfors via St. Petersburg till Tallin. Vi blev varnade för att resa på egen hand i Ryssland då man inte bör lämna sin husbil utan uppsikt. Husbilsföreningen har därför arrangerat gemensamhetsturer där man fått assistans av lokala invånare, vilka har bidragit med tillsyn av bilar och annat. Använder du GPS är en ny karta en fördel. Vår Garmin täckte huvudsakligen bara städerna, medan sonens nya mobil, för övrigt med ny Garmin GPS, också täckte alla småvägar.
Klicka för större bild CampingFricamping är förbjuden. Men det finns många möjligheter i gråzonen. I städer och tätbebyggda områden rekommenderas campingplatser, men på transportsträckor ute på landsbygden är det bara att fråga sig fram. Vi gjorde ett försök, kom förbi ett värdshus och frågade i receptionen. Någon campingplats fanns inte i närheten så vi frågade vad de skulle ha för att låta oss övernatta på gården bakom huset. De svarade att så länge vi inte behövde något så kostade det heller inget. Då kunde vi själva bestämma priset och betalade 100 kronor. Billigt, men där blev det glatt mottaget. Tyska campingorganisationer har legat på för att bygga ut campingplatserna och ge dem bättre standard. Detta enligt en av flera tyska husbilsförare vi pratade med. Flera platser vi besökte hade bra standard, men lite varierande var det. Oavsett så lönar det sig att skaffa uppdaterad information om campingplatser då det hela tiden byggs nytt.
Klicka för större bild Ett annat exempel, från Tartu körde vi sydost över till Räpina, Vööpsu och till en liten landsort som hette Lüübnitsa. Här stannade vi på stranden vid insjön Pihkva Järv där ryska gränsen går. Ett underbart ställe där vi önskade kunna stanna till dagen efter. I bygden pratade folket dock enbart ryska. Då kom mina kunskaper i teckenspråk till sin rätt och två damer med varsin barnvagn fick en invecklad förklaring om vilka vi var, var vi kom ifrån, vad vi ville och frågor om det var okej att övernatta på stranden. Vilket det tydligen var. Tillbaka på stranden blev ungdomarna sugna att göra samma sak som sin far, så de sökte upp närmaste bostadshus där de också endast behärskade ryska, men nickanden och leenden fungerade bra. En god regel är att bekanta sig med invånarna om man väljer att stå utanför campingplatserna. I dessa trakter var fricamping inte särskilt utbrett, men i större städer och tätbebyggelse är det nog inte lika populärt.
Klicka för större bild ResmålHuvudstäderna i de Baltiska städerna är populära resmål med flyg och välkända bland svenskar. Men det är mest stadskärnorna och sevärdheterna som utforskas. Omgivningarna är lättare att söka upp för oss campingturister. En del av Tallin har nu bebyggelse bestående av stora hus med glasfasader vilket utgör stor kontrast till den äldsta delen där små pittoreska hus omringas av en relativt intakt stadsmur. De flesta hus har ny puts och stadsdelen är verkligen trevlig. Riga är en stor stad och även här är centrumet nyputsat, de gamla byggnaderna framstår i all sin prakt. Resehandböcker är ett måste för uppehåll i dessa städer. I motsats till Danmark och vidare söderut i Europa är det vanligt med hus byggda i trä, som i Sverige och Norge. Lite påfallande är hur många äldre byggnader som är i stort behov av färg. Kanske är det inte nödvändigt att betsa huset så ofta trots allt? Det har byggts många slott i dessa länder men de allra flesta är idag ruiner. Som i övriga Östeuropa varierar bebyggelsen från nyputsad till förfallen. Och mycket kan vara spännande att utforska.
Klicka för större bild I Haapsalu tittade vi både på en nedlagd rysk marinbas, och några kilometer sydost om staden en flygplats med elva hangarer. Många spännande spår från historien. Haapsalu är för övrigt en populär semesterby vilket inte är så konstigt där den ligger vid Östersjön med sina fina badmöjligheter. Perrongen på stationen till den nedlagda järnvägen är extra lång då tåget med den ryska tsaren och hans följe på sin tid var av liknande storlek då de skulle iväg på semester. Även idag är området populärt bland bemedlade ryssar som köper upp egendom och driver priserna uppåt. En tur till kusten kan rekommenderas, speciellt om bad står på schemat.Öarna Hiiumaa och Saaremaa är populära semesterområden. Har du gott om tid och inte är rädd för en omväg kan Narva vara ett förslag. Denna gamla gränsstad på vägen mellan Tallin och St. Petersburg har en intressant historia med sin strategiska placering. Flerparten av invånarna är ryssar. Därför kan en tur söderut till den gamla universitetsstaden Tartu rekommenderas. Och att åka tillbaka till Skandinavien från Riga är naturligt då det inte finns så många färjeförbindelser att välja mellan. Har man tillräckligt med tid kan en rundresa i Lettland vara en bonus på resan. Tar du kortaste vägen mellan Tallin och Riga utgör det cirka 30 mil. Hade vi följt den här vägen skulle körsträckan varit cirka 180 mil med Oslo som utgångspunkt. Räkna därför med 200 till 300 mil på hela resan.
